I en studie som publicerades 2015 intervjuades 6 personer om sina erfarenheter av terapi (1). Patienterna som intervjuades fick säga vad de tyckt varit hjälpsamt med behandlingen, detta var en jämförelse mellan KBT och MCT.
Det är vanligt bland deprimerade patienter att vilja hitta svar och lösningar på sitt mående. I jakten på att komma fram till orsaken till det dåliga måendet fastnar patienten i något som kallas för ruminering (ältande). Trots att ruminerandet är ett försök att hitta svar på ens mående har det alltså motsatt effekt - det förvärrar det dåliga måendet och håller depressionen vid liv.
I studien angavs patienternas förståelse för ruminerandets roll i depressionen som viktig. I behandlingen hade de fått hjälp att se detta genom att ta ett steg tillbaka från ruminerandet och analysera effekten av det. När de gjorde det upptäckte de två saker: Dels att ruminering inte ledde till svar på varför de var deprimerande, och dels att ruminerandet i själva verket höll depressionen vid liv. De insåg även att de behövde agera för att lösa problem, snarare än att försöka ruminera sig fram till lösningar. För att klara av detta var de även hjälpta av insikten om att de kunde styra sin uppmärksamhet och därmed välja vilka tankar som de riktade uppmärksamhet åt. Särskilt hjälpsamt var de metaforer som de fått med sig i terapin; exempelvis att tankar är som tåg där de kan välja att kliva på tåget med negativa tankar, eller bara stå kvar på perrongen.
Vad som förändrades genom terapin var inte bara att de mådde bättre efteråt utan även deras förmåga att hantera saker. De fastnade inte i negativa tankar på samma sätt som innan och kunde därför vara mer närvarande i exempelvis sociala situationer. Förändringen hjälpte dem även att hantera stress och motgångar, både i deras privatliv och i arbetet. Dessa resultat gällde de patienter som genomgått MCT för depression.
I studien frågade man även personer som gått i KBT för depression vad de tyckte var hjälpsamt. Kortfattat handlade det om att få insikt i onda beteendespiraler som uppstår och håller depressionen vid liv. Därutöver även att ändra negativa tankar till positiva samt att bryta onda spiraler genom att agera på ett nytt sätt.
I en jämförande studie av MCT och KBT för depression visades att de som behandlades med MCT fick bättre hjälp än de som behandlades med KBT (2). Tre fjärdedelar av den grupp som fick MCT blev bättre medan ca hälften av de som fick KBT blev bättre. I snitt behövde de som fick MCT en session färre för att uppnå godkänt behandlingsresultat och deras förbättring skedde dubbelt så snabbt som för den grupp som fick KBT.
I ovanstående text ha du fått ta del av resultaten från två studier som undersökt patienters upplevelse av psykologisk behandling för depression. De patienter som genomgick MCT-behandling lärde sig att ta ett steg tillbaka från sina negativa tankar och välja om de ville engagera sig i dem eller inte. Detta gjorde dem fria att vara närvarande i situationer och att hantera problem genom att agera, snarare än att fastna i tankar.
Tips om du vill höra mer
I ett avsnitt av Metakognitiva podden intervjuas en person som gått i MCT och som tidigare besvärats av både utmattning och depression. För att höra hans erfarenheter kan du lyssna här: https://emilalexander.se/podcast/avsnitt-7/
eller på Spotify: https://open.spotify.com/episode/14UMryj66iwM0VIWinvaSx
Referenser
(1) Helpful aspects of metacognitive therapy and cognitive behaviour therapy for depression: a qualitative study. https://doi.org/10.1017/S1754470X15000574
(2) Metacognitive Therapy versus Cognitive Behaviour Therapy in Adults with Major Depression: A Parallel Single-Blind Randomised Trial. https://doi.org/10.1038/s41598-020-64577-1