top of page
Skribentens bildSimon Liljenbäck

MCT och Highly Sensitive Person (HSP)

Uppdaterat: 7 apr.


Man with headphones to control lots of stimuli

Vad är HSP?


Högkänslig person, eller Highly Sensitive Person (HSP) är någon som tenderar att reagera mer intensivt på sensoriska stimuli, bearbeta information djupare och ha starka emotionella reaktioner jämfört med genomsnittet (Aron, 1996). Högkänslighet är inte en formellt erkänd diagnos, men vissa källor (ibid.) menar att cirka 20 % av befolkningen kan beskrivas av begreppet. Att döma av HSP-sidor på sociala medier med tusentals följare finns ett uppenbart intresse för begreppet och kopplingen till den egna upplevelsen av att lätt påverkas av intryck och känslor.


Eftersom HSP ej är en etablerad psykologisk diagnos finns inte någon MCT-manual riktad till tillståndet. Följande text utger sig inte för att ge några definitiva svar utan snarare att väcka tankar hos läsaren genom att applicera ett MCT-perspektiv på detta omtalade och omdebatterade begrepp.


Vad är MCT?


MCT är en terapiform inriktad på att hjälpa personer med ett psykiskt lidande genom att synliggöra och förändra deras tankar om sina tankar, det vill säga deras metakognitioner.


Ett exempel på en s.k positiv metakognition är ”fokus på möjliga hot kan hålla mig trygg” och kallas positiv då metakognitionen uttrycker att det finns vissa fördelar med att oroa sig eller åtminstone vara vaksam. Har man starka sådana metakognitioner ökar sannolikheten att man svarar an på olika orostriggers genom att tänka mer på dem, utifrån tanken att detta kommer att hålla en trygg.


Exempel på en negativ metakognition är ”jag måste sluta vara så känslig”, det vill säga en negativ utvärdering av exempelvis hur mycket man påverkas av yttre eller inre stimulin. Ibland kan metakognitioner som dessa leda till att man försöker trycka bort känslor eller tankar man tycker är fel att ha, och kan få vissa ohjälpsamma konsekvenser. MCT utgår från att personer kan bli hjälpta av att:

  1. Få syn på sina metakognitioner, särskilt de som rör ens inställning till oro, grubblande och hotmonitorering.

  2. Öva på att skifta fokus från dessa interna processer till den externa världen.

  3. Se om ens lidande kan minska i takt med att ens metakognitioner utmanas och fokus riktas utåt istället för inåt (Wells, 2009).


HSP – positiva följder ur ett MCT-perspektiv


I researchen för denna text kom jag i kontakt med en kandidatuppsats där högkänsliga personer intervjuats om hur deras självförståelse förändrats efter att ha introducerats för HSP- begreppet. En av dem beskriver


”Nu vet jag varför jag reagerar som jag gör och jag tillåter mig att agera och reagera.” (Kendra Fraser-Potts, 2018)


Tolkat i MCT- ljus låter det som att igenkänning i HSP hjälpt personen ha färre metakognitioner av typen ”jag måste sluta vara så känslig”, och frigjort energi till att bättre hantera de situationer man hamnar i. Andra respondenter i samma studie vittnar om att igenkänningen med HSP gjort det lättare för dem att sätta gränser och följa den egna känslan. HSP verkar ha agerat förklarande och skamlindrande, och om personer blir hjälpta att leva rikare liv tack vare detta begrepp finns det uppenbart vissa fördelar med det.


HSP – negativa följder ur ett MCT-perspektiv


En potentiell nackdel man samtidigt kan se med HSP är den inbyggda inbjudan till självfokus och självutvärdering som finns i begreppet. Ohjälpsamma metakognitioner av typen "jag behöver ständigt analysera och förstå mina känslor för att kunna hantera dem effektivt" eller "jag kommer alltid att vara överväldigad av mina känslor och känslorna hos andra" skulle kunna förstärkas efter identifikation som HSP.


En annan tänkbar fallgrop med HSP är att mer fokus riskerar riktas inåt, till frågor om hur mycket man orkar och varför man fungerar som man gör. Inåt-fokus och metakognitioner om känslighet skulle därför kunna bidra till att förstärka och upprätthålla negativa tankemönster och känslor av överväldigande, då HSP antas vara ett personlighetsdrag snarare än ett dynamiskt och formbart resultat av känslighet, tankar och metakognitioner.


Avslutande reflektion


Målet med denna text är inte att invalidera personer som känner igen sig i HSP-begreppet. Målet är snarare att undersöka vilka metakognitioner begreppet inbjuder till. Som vi sett ovan verkar HSP både kunna leda till minskning av vissa ohjälpsamma metakognitioner men potentiellt öka andra.


Den avslutande frågan en praktiserande MCT-terapeut ställer sig är: går det att uppnå skamlindrande, självmedkänsla och återhämtning utan att binda upp det på ett begrepp som riskerar att rikta mycket fokus till att parera intryck och utvärdera det egna måendet? Potentiellt hade det gått att utmana ohjälpsamma metakognitioner om sinnesintryck och överstimulans parallellt med att utmana metakognitioner om att man måste skanna av sig själv och omgivningen för att må bra.


Allteftersom MCT växer och breddas får vi kanske mer definitiva svar på denna spännande och angelägna fråga.


Litteratur


Aron, Elaine N; Aron, Arthur; Jagiellowicz, Jadzia. 1996. Sensory Processing Sensitivity A Review in the Light of the Evolution of Biological Responsivity. Personality and Social Psychology Review


Kendra Fraser-Potts. 2018. Hur är det att leva med Högkänslighet? - Innan och Efter en Förståelse för Personlighetsdraget. Kandidatuppsats, Lunds Universitet.


Wells, Adrian. 2009. Meta Cognitive Therapy for Anxiety and Depression. Guilford Press, London

374 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comentários


bottom of page