Depression och behandling med MCT


Depression är en av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa. Några av kriterierna för att få diagnosen innefattar ihållande nedstämdhet, självkritiska tankar och minskad glädje av aktiviteter man vanligtvis finner meningsfulla. En av fem svenskar uppger att de någon gång fått diagnosen depression (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Utifrån dessa fakta kring depression väcks en intressant fråga: hur kommer det sig att i princip alla personer ibland känner nedstämdhet och självkritik, men ”bara” en av fem utvecklar depression? Inom MCT förklaras detta genom metakognitioner om ältande.

Ältande definieras här som en tankeprocess som syftar till att förstå negativa tankar och hitta deras orsak (Wells, 2009). Om en person slås av tanken ”jag är dålig”, är en typisk ältande-reaktion att fråga sig ”varför är jag dålig?”. Ett sådant förlopp kan se ut på följande sätt:

- ”Jag är dålig”

- ”Varför är jag dålig?”

- ”Jag har tråkig stil, ett tråkigt jobb, och mina vänner måste umgås med mig lite på nåder.”

- ”Tränar för lite gör jag också.”

- ”Jag måste göra något åt allt det här”

- ”Men det är så mycket, jag vet inte vart jag ska börja”


Hur bryts denna spiral?

Det är här metakognitionerna kommer in. Man brukar tala om ”positiva” och ”negativa” metakognitioner. Med positiva metakognitioner menas tankar som på något sätt handlar om att det är bra eller hjälpsamt att älta. Många patienter har, utan att veta det, föreställningar om att fokus på sina egna brister eller på negativa intryck kan vara till nytta för dem. Till exempel kan man ha en föreställning om att det är bra att tolka saker negativt eftersom det är ert sätt att hålla sina förväntningar låga och därmed undvika besvikelse. Man kanske också tänker sig att fokus på ens egna brister kommer att motivera en till att förbättra sig, men som istället kan leda till minskad motivation, som i vinjetten ovan.


Negativa metakognitioner om ältande innefattar ofta en föreställning om att det är en tankeprocess som ”lever sitt eget liv” och att den som lider av den inte har någon kontroll över sina negativa tankar. Till exempel kan man ha föreställningar om att ältandet har tagit över hela livet, och att allt man kan göra är att vänta på att ältandet avtar.


En metakognitiv terapi mot depression går ut på att förändra dessa metakognitioner, både de positiva och de negativa. Genom olika tekniker försöker man synliggöra att ältande stjälper mer än vad det hjälper, och att patienten har mer kontroll över sitt ältande än vad hen tror. Två specifika tekniker som visat sig vara viktiga steg i denna process är Attentional Training Techniques (ATT) och Detached Mindfulness (DM).


ATT ett samlingsnamn för olika uppmärksamhetsövningar som terapeuten går igenom tillsammans med patienten. En vanlig övning i ATT går ut på att patienten sitter med slutna ögon och övar på att lyssna efter olika ljud i närmiljön. Närmiljöns ljud brukar delas in i olika ”zoner”, till exempel ”ljud till höger”, ”ljud till vänster”, ”ljud utanför rummet” och så vidare. Patienten övar på att uppmärksamma olika delar av denna inre ”karta” av ljud som uppstår, och att på olika sätt skifta mellan dem. Patienten brukar få i hemuppgift att göra denna övning även mellan terapisessionerna.


ATT tränar upp förmågan att medvetet styra sin uppmärksamhet, vilket är en viktig förutsättning för Detached Mindfulness (DM). Mindfulness-delen beskriver förmågan att lägga märke till intryck, både inom sig själv och i världen utanför. Detachment- delen beskriver ett icke-dömande och icke-reaktivt förhållningssätt, där man kan lägga märke till tankar och känslor utan att etikettera dem som ”bra” eller ”dåliga” och heller inte försöka förändra dem. En annan viktig komponent av Detachment- begreppet är att införa en åtskillnad mellan tankar och personen som tänker tankarna.


Lägg märke till skillnaden i dessa två påståenden:

”Jag är dålig, varför är jag det?”

”Jag har en tanke om att jag är dålig”.

I första meningen tas tanken som en sanning, och reaktionen är att ta reda på varför denna ”sanning” gäller, vilket som vi såg ovan kan leda till en process av ältande. Andra meningen är en illustration av DM: man lägger märke till sin tanke, utan att vare sig ifrågasätta eller bekräfta den, och detta upprättar distans mellan tanken och personen som tänker den. Terapeuten och patienten arbetar i MCT tillsammans för att patientens negativa triggertankar ska kunna uppmärksammas och sedan betraktas på detta mer distanserade och icke-värderande sätt.


Så, för att sammanfatta:

Eftersom mycket ältande sker ”automatiskt” och vissa patienter anser att de inte har kontroll över det, är det viktigt med alla ovanstående komponenter för att behandla depressionen. Metakognitioner är centrala för att förstå varför patienten hamnar i ältande som reaktion på negativa tankar. Kombinationen av ATT och DM är centrala för att hjälpa patienten uppmärksamma de negativa tankarna när de kommer, och förhålla sig till dem på andra sätt än att älta.


Målet är inte att bli kvitt negativa tankar då mycket tyder på att detta inte går. Målet är snarare att minska tiden och energin som läggs vid att uppehålla sig vid dem, så att patienten kan få mer tid och energi åt det som är meningsfullt och skänker lycka. MCT visar än så länge god potential för att uppnå just detta.


Källor:


https://www.folkhalsomyndigheten.se/fokus-psykisk-halsa/vad-ar-psykisk-halsa/psykisk-halsa--hur-mar-vi-i-sverige/


Wells, A (2009). Meta-Cognitive Therapy for Anxiety and Depression. Guilford Press.



130 views0 comments

Recent Posts

See All