Vad är skillnaden mellan KBT och MCT?

Letar du efter den rätta terapin för dig? Har du kanske genomfört en KBT-behandling och upplever att du inte riktigt blivit fri från oro och ångest? Då kan det kanske vara intressant att lära dig lite om de största skillnaderna mellan metakognitiva och kognitiva processer för att förstå grundläggande skillnader mellan KBT och MCT. Innebörden i begreppen kognition och metakognition överlappar, vilket kan göra det svårt att skilja dem åt, men eftersom detta är viktiga begrepp försöker vi tydliggöra skillnaden i den här texten.


Metakognition och Kognition


Kognition innefattar mentala processer såsom problemlösning, inlärning, uppmärksamhet, beslutsfattande, minne och åsikter. Vi använder kognitiva processer hela tiden för att identifiera och förstå situationer, upplevelser och information runt omkring oss. Kognitivt processande av information ökar vår kunskap om hur världen fungerar, så att vi kan förhålla oss till ny information på ett mer fördelaktigt sätt. Vissa tolkningar och bearbetande av information upprepas dock på ett icke-hjälpsamt sätt utan att vi lägger märke till det.

Metakognition å andra sidan innefattar högre kognitiva processer. Det lättaste sättet att beskriva metakognitioner är ungefär ”tänkandet om tankar”. När vi befinner oss på en metakognitiv nivå i vårt tänkande så undersöker vi, förhåller oss till, och förstår vi våra kognitiva processer från ett mer betraktande perspektiv. Det går att träna upp medvetandet och förhållningssättet till våra automatiska tankar som kommer och går hela tiden.


Kognitiva processer hjälper oss att förhålla oss till information vi hela tiden plockar upp av våra sinnen. Metakognitiva processer möjliggör kontroll över dessa processer.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) och negativa tankar


KBT innefattar en sammanslagning av två breda terapiinriktningar – Kognitiv terapi (KT) och Beteendeterapi (BT). Det finns idag många inriktningar inom KBT, men förenklat kan sägas att BT fokuserar på att förändra beteenden och KT fokuserar på att förändra tankar och tänkande. Klassisk kognitiv terapi fokuserar på individens feltolkningar och icke-hjälpsamma tankemönster som vi kallar för negativa automatiska tankar. Människor responderar på situationer beroende på hur de medvetet och automatiskt utvärderar dem. En vanlig intervention i kognitiv terapi är att identifiera negativa automatiska tankar och kritiskt ifrågasätta dem. Detta brukar innefatta några olika steg:


  1. Lägga märke till sambandet mellan specifika tankar, känslor och beteenden.

  2. Undersöka bevis för och emot sanningshalten i tankarna.

  3. Slå fast en mer verklighetsförankrad uppfattning om innehållet i tankarna.

  4. Identifiera dysfunktionella föreställningar i tankarnas innehåll.


I klassisk KBT hjälps patienterna genom att lära sig strategier för att ifrågasätta negativa tankar. Vissa patienter har hjälp av detta och får resultat som mindre ångest och oro. Problemet som man identifierat i forskning på senare tid är dock att det är svårt att få hjärnan att tro på ifrågasättandet av negativa tankar, och att det kan vara själva förhållningssättet att vrida och vända på sanningshalten i tankarna som orsakar lidande.

Varför metakognitiv terapi (MCT)?


I MCT utgår vi ifrån att sättet du tänker om ditt tänkande påverkar dina tankar på automatisk nivå. Både KBT och MCT är strukturerade och målinriktade behandlingar inriktade på våra tankeprocesser. I MCT fokuserar man dock aldrig på själva innehållet i tankarna. Man försöker inte heller ifrågasätta innehållet eller ändra det. MCT föreslår istället att det är själva tänkandet om våra tankar som är problemet, så vi hjälper våra patienter att skapa andra, mer hjälpsamma, förhållningssätt till våra tankeprocesser.


Utifrån ett MCT-perspektiv vidmakthålls psykologiska problem eftersom individer har svårt att kontrollera sina tankeprocesser. Patienter kan vara medvetna om sina negativa tankar och uppfattningar, men uppleva att de inte kan välja om de ska tänka vidare på dem. Det kan också finnas föreställningar om att de måste ägna sig åt oro och ältande när sådana tankar kommer. Felaktiga föreställningar om hur vi människor kan eller borde förhålla oss till oro och ältande gör att många fastnar i psykiskt lidande.


Alla människor har hela tiden tankar om hur verkligheten är förskaffad, och negativa automatiska tankar finns med oss genom livet som ett sätt att skydda oss från faror. Dessa tankar försöker man i KBT att förändra genom att ifrågasätta sanningshalten. Men vi människor har som sagt också tankar om hur vi kom fram till innehållet i tankarna, tankar om hur farliga de är, vad vi behöver göra när de dyker upp, samt hur mycket vi kan välja vart vårat fokus ligger.


När man i KBT lär patienter att ifrågasätta specifika tankar fokuserar MCT istället på hur patienten uppfattar, riktar uppmärksamhet mot, och förhåller sig till sina tankar – oavsett innehåll. Det är alltså inte innehållet i tankarna som vi behöver göra någonting åt – vi behöver ändra vårt förhållningssätt till icke-hjälpsamma tankar. Då kan vi förändra psykiskt lidande i grunden.


Välkommen att kontakta oss över telefon eller e-mail vid frågor om MCT, eller boka en tid direkt.

286 views0 comments

Recent Posts

See All