top of page

MCT och utmattning

Uppdaterat: 18 aug. 2023



Nedanstående text kommer lägga fram hypoteser för hur MCT skulle kunna minska lidande för personer med oro/nedstämdhet kopplad till upplevda utmattningssymtom. Grunden för dessa hypoteser är en dansk studie där MCT-manualen för generell ångest användes för att behandla personer som sjukskrivits på grund av arbetsrelaterad stress. Som research för texten har även artiklar om kroniskt trötthetssyndrom (CFS) använts för kliniska exempel på verkliga personers faktiska tankar om sina symtom.


Först kommer texten att gå igenom definitionen och symtomen på utmattningssyndrom. Därefter kommer vi att beskriva hur oro/nedstämdhet kring utmattningssymtom relaterar till konceptet "metakognitioner". Slutligen kommer texten beskriva kliniska interventioner riktade till att rucka på dessa metakognitioner.


Definition, symtom och behandling


Utmattningssyndrom är ett tillstånd som kan drabba individer som har varit utsatta för långvarig stress. Symtomen inkluderar extrem trötthet, minskad mental och fysisk prestation, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och känslomässig labilitet (1177). För att erhålla diagnosen utmattningssyndrom krävs en tydlig koppling till externa stressfaktorer och sänkt förmåga att fungera i vardagen (APA, 2013).

Traditionellt sett har behandling av utmattningssyndrom ofta inriktat sig på att identifiera och hantera de yttre stressorer som tros ligga till grund för tillståndet. Det kan innebära att man lär sig avslappningstekniker för att hantera stress eller att man stärker sina resurser genom att förbättra sömnvanor, kost och fysisk aktivitet. Många av dessa interventioner, särskilt att upprätta fungerande vardagsrutiner, är för många mycket hjälpsamma och viktiga för att minska utmattningssymtom och det lidande de ger upphov till. Tyvärr händer det att personer som gjort hälsosamma förändringar i sina liv och börjat återgå till en mer stabil vardag plågas av mycket oro inför tanken att drabbas av mer utmattning. I dessa fall skulle ett fokus på de utmattades metakognititioner kunna vara hjälpsamt.


Utmattning och metakognitioner


Metakognitioner är, enkelt uttryckt, tankar om tankar. En brittisk studie (Mahler-Edwards et al, 2011) på metakognitioner hos personer med kroniskt trötthetssyndrom gav exempel på metakognitioner associerade med trötthet/utmattning. Negativa och positiva metakognitioner betyder i det här fallet negativa eller positiva värderingar kring att fokusera på hur trött eller pigg man känner sig. Låt oss titta på några exempel:

Positiva metakognitioner om att fokusera på sina symtom:


  1. ”Att vara medveten om och förstå symtomen gör att jag känner mer kontroll över dem”

  2. ”Fördelarna är att känna igen dem och inte hamna där igen.”

  3. ”Man kan tänka sig fram till varför man mår som man mår”


Negativa metakognitioner om att fokusera på sina symtom


  1. ”Jag kanske övertänker saker men det känns som att jag inte har något val.”

  2. ”Att tänka på mina symtom gör mig nedstämd och deprimerad.”

  3. ”Om jag tänker för mycket på mitt tillstånd kan jag eskalera det.”

  4. ”Att tänka på mina symtom gör mig utmattad.”


Våra metakognitioners innehåll och hur starkt vi tror på dem tycks påverka hur vi reagerar på våra egna tankar och känslor, ibland på hjälpsamma sätt och ibland på ohjälpsamma sätt (Wells, 2009). Till exempel kan en person som är övertygad om att man måste ha koll på sin trötthet för att inte bli utbränd igen lägga stort fokus på att övervaka sin energinivå över dagen. Kombinerat med negativa metakognitioner om att för mycket fokus på sina symtom gör en nedstämd eller trött riskerar personens mående att försämras.


Metakognitioner skulle i teorin kunna förklara varför vissa personer som förbättras i sin utmattning fokuserar så mycket på sin förbättringsprocess att de hamnar i oro eller nedstämdhet trots att deras energi ökar.


Kliniska interventioner


Efter att ha synliggjort patientens metakognitioner och vant hen vid tanken på att de verkar spela roll för mående och beteende kan man börja jobba med dem. Ett vanligt sätt att utmana negativa metakognitioner om okontrollerbarhet är att arbeta med detached mindfulness (läs mer här). Detta kan göra att man upptäcker att det går att förhålla sig mer passivt till triggande tankar och därmed känner ökad kontroll över dem. När man väl känner ökad kontroll går det även att göra interventioner som att gå in och ur sin oro för att testa sina farhågor om stress och oros hälsorisker. Längre fram, när man har ruckat på metakognitioner som ”jag kan inte kontrollera min oro” eller ”att stressa kommer göra mig sjuk” kan man utmana positiva metakognitioner om hur viktigt det är att hålla koll på sina symtom.


Ett mycket konkret sätt att göra detta är att helt enkelt testa olika förhållningssätt till oro eller energi-övervakning olika dagar i veckan. En patient kan få i hemuppgift att varannan dag inte tänka så mycket på hur trött eller pigg hen är, och varannan dag gå in mer i tankar om att behöva strukturera upp sina aktiviteter, avboka planer om man känner sig trött etc. Nästa session tittar man på vad som hände de olika dagarna, och troligtvis kommer man se att vissa får mer energi av att låta sin oro och trötthet vara, än att gå in och problemlösa kring den. Denna erfarenhet kan sedan användas för att minska positiva metakognitioner om vikten att övervaka sin energinivå.


En dansk studie (De Dominicis, Troen, Callesen, 2021) följde fyra patienter som gick i 8-10 MCT-sessioner utifrån ovanstående terapiupplägg (dvs MCT-manualen för GAD applicerad på arbetsrelaterad stress/utmattning). Samtliga förbättrades avseende generellt välmående, stressnivåer och problematiska metakognitioner.


Avslutande reflektioner


Vi har tagit del av vetenskapliga artiklar om sambandet mellan metakognitioner och utmattning samt en studie av MCT-manuelen för GAD applicerad för att hjälpa personer med återhämtning från arbetsrelaterad stress. Resultaten var lovande, men det behövs mer robust forskningsunderlag innan man mer definitivt kan uttala sig om MCT:s effektivitet i utmattningsbehandling. Ovanstående text ämnar formulera ett förhoppningsfullt men ödmjukt budskap:


Det verkar finnas många goda och viktiga åtgärder för att hjälpa människor förebygga och komma tillbaka från utmattning, en av vilka är att se över balans mellan arbete, återhämtning och fysisk aktivitet. Samtidigt verkar vissa oroa sig mycket över att bli utmattade igen. I dessa fall tycks det rimligt att komplettera med att adressera personers oro och metakognitioner om stress och utmattning. Detta med målet att de ska kunna lägga mer energi på att leva sina liv, och mindre på att oroa sig för, och övervaka, sina energinivåer.


Litteratur


De Dominicis S, Troen ML and Callesen P (2021) Metacognitive Therapy for Work-Related Stress: A Feasibility Study. Front. Psychiatry. doi: 10.3389/fpsyt.2021.668245

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (2013). American Psychological Association.

Maher-Edwards, L., Fernie, B.A., Murphy, G., Nikcevic, A.V. and Spada, M.M. (2012), Metacognitive Factors in Chronic Fatigue Syndrome. Clinical. Psychology & Psychotherapy

Wells, A. (2009) Meta Cognitive Therapy for Anxiety and Depression. Guilford press, London.

347 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page