Ibland omnämns MCT som en så kallad transdiagnostisk behandlingsmetod för psykologiska problem.Syftet med detta blogginlägg är att förklara grundläggande psykiatrisk diagnostik, behovet av transdiagnostiska behandlingsmodeller samt varför MCT verkar ha potential att vara en sådan.
Vad är en psykiatrisk diagnos?
Många i dagens samhälle är troligen bekanta med begreppet “diagnos”. Ordet kommer från gammelgrekiskans “diágnōsis” och betyder “lära känna” eller “bli varse om”. Det används både inom somatisk och psykiatrisk vård för att namnge sjukdomar eller samlingar av symtom. Inom psykologi/psykiatri finns bland annat diagnoser som beskriver affektiva tillstånd som depression och ångest, eller neuropsykiatriska diagnoser såsom ADHD och autism. Gemensamt för nästan alla psykiatriska diagnoser är att de först och främst är baserade på symtombeskrivning och att patienten behöver uppfylla ett antal kriterier för att erhålla den. Diagnoskriterierna för GAD (generaliserat ångestsyndrom) innefattar till exempel:
Rastlöshet, uppskruvad och på helspänn
Blir lätt uttröttad
Koncentrationssvårigheter eller att bli tom i huvudet
Irritabilitet
Muskelspändhet
Sömnstörning (svårt att somna, täta uppvaknanden eller orolig och otillfredsställande sömn)
För att få diagnosen måste minst 3 av ovanstående kriterier uppfyllas, samt andra krav på att tillståndet leder till problem i vardagen, inte bättre förklaras av en annan diagnos etc. Uppfylls dessa kriterier kan en läkare eller psykolog ställa diagnos GAD.
Varför behövs transdiagnostisk behandling?
Läser man ovanstående beskrivning av diagnostik ter det ju sig ganska enkelt - vid GAD, behandla GAD. Tyvärr är verkligheten mer komplex än så. En studie på en svensk population visade att 28% av patienter med i gruppen “har GAD eller depression” hade både GAD och depression, och att samma siffra för tillstånden “klinisk ångest och/eller klinisk depressivitet” var 48.3%.
Enkelt uttryckt innebär det att sannolikheten att lida av ångest och depression i denna studie var relativt hög. Andra studier noterar samma fenomen med andra diagnoser - har man en är sannolikheten stor att man har eller kan komma att få flera. Således föreligger behov av metoder som kan förklara och behandla uppkomst och vidmakthållande av symtom oavsett vilken diagnos man vill sätta på det, eftersom många människors lidande inte fångas av “bara” en psykiatrisk diagnos.
Varför verkar MCT fungera transdiagnostiskt?
MCT är en psykologisk behandling och teori som liksom många andra har målsättningen att hjälpa människor med problem såsom oro, nedstämdhet etc.Men i MCT gör man inte detta genom att behandla symtomen utan vad man ser som mer grundläggande, nämligen våra tankar om våra tankar. Detta kan låta invecklat men är ganska enkelt. En person som är nedstämd och ångestfylld och lider av detta kan ha tankar om sitt tänkande som bidrar till lidande. Dessa kallas metakognitioner och kan ha olika funktioner, “jag kan inte kontrollera mina tankar”, “jag måste tänka för att komma på hur jag ska sluta må så här”, “oro kommer att göra mig sjuk” eller “det är något fel på mig som tänker så här” är några vanligt förekommande.
Genom att synliggöra metakognitioners roll i problembilden och erbjuda alternativa strategier till oro och ältande, som ofta driver på och förvärrar symtomen, verkar väldigt snarlika MCT-interventioner kunna hjälpa vid många typer av diagnoser. Losskopplad uppmärksamhet eller Detached mindfulness (lär mer här och här) tycks erbjuda ett alternativt sätt att handskas med negativa tankar och känslor, som visat goda resultat vid både ångest och depression, men även vid hälsoångest, OCD och PTSD. Ihopparat med kontinuerlig dialog som utmanar ohjälpsamma metakognitioner minskar både symtomen och de bakomliggande tankebanor som bidragit till dem.
Sammanfattningsvis argumenterar MCT-teorin för följande;
Vårt tänkande styrs av metakognitioner, som kan vara hjälpsamma eller ohjälpsamma.
Vid psykologiska problem har ofta ohjälpsamma metakognitioner såsom “jag kan inte kontrollera mina tankar”, “oro skadar mig”, “jag måste analysera hur jag har det för att komma fram till en lösning” med flera cementerats och blivit ett slags osynliga “sanningar” som påverkar personens mående
Att synliggöra och utmana metakognitionerna parallellt med att öva på losskopplad uppmärksamhet minskar både symtomen och ifrågasätter de ohjälpsamma tankebanor man inom MCT ser som roten till många psykologiska problem
Detta backas upp av forskningsstudier på samtidig ångest och depression där patienter fått behandling riktad mot ena diagnosen (ångest), men samtidigt blivit förbättrade avseende även den andra diagnosen (depression) trots att man inte aktivt jobbat med denna. Läs mer om forskningen bakom MCT här.
Sammanfattning
Inom MCT-litteraturen förekommer ofta begreppet “transdiagnostisk modell” och det kanske antas att alla läsare ska veta vad det innebär. Förhoppningen med detta inlägg har varit att ge mer bakgrund till vad psykiatrisk diagnostik är, varför modeller som kan överskrida diagnosgränser är viktiga att forska på, och en del teori och forskning som stödjer varför MCT skulle kunna vara en sådan modell. Som alltid när man talar om forskning kan det alltid göras mer för att belägga tidiga fynd, så även i MCT-forskningen. Vi ser fram emot nya och större studier för att vidare utforska MCT:s potential som transdiagnostisk behandlingsmodell.
Comments