I en tidigare bloggtext gick vi igenom hur man inom MCT ser på och behandlar OCD för att ge få en överblickande bild av ämnet. I denna andra del av på temat MCT för OCD kommer vi mer ingående undersöka hur MCT ser OCD som ett resultat samspelet mellan
Tvångstankar,
Tolkningar av tvångstankar
Ritualer
Mentala mål
Denna förståelse av OCD är baserad på Adrian Wells manual i MCT från 2009 och Göran Parments bok MCT från 2023. Ett fiktivt fall kommer användas som utgångspunkt för den teoretiska diskussionen.
Vinjett - ett fiktivt fall
”Jag var på väg hem från jobbet. Jag tänkte att jag kanske skulle förgripa mig på ett barn. Det gav fruktansvärd ångest. Jag skulle aldrig göra något sådant, men jag tog en omväg hem för att inte gå förbi en förskola, bara för att vara säker. Under veckorna som följde kom tanken oftare och oftare och jag började tänka att jag kanske är pedofil ändå. Varför skulle tankarna annars komma? Jag försökte att alltid hålla mig sysselsatt med olika saker som att jobba, träna eller lyssna på podcasts för att tankarna inte skulle komma. Jag undvek att gå förbi förskolor eller lekplatser. När tankarna väl kom började jag att noggrant gå igenom dem och känna om jag kände någon sexuell impuls i kroppen. De gånger jag inte kände det kändes det lite bättre en stund, men vissa gånger har jag en känsla som är mer oklar. Då brukar jag få fruktansvärd ångest. Då vet jag inte om jag ska känna efter en gång till eller om jag ska försöka blockera ut tankarna igen.”
Tvångstankar, tolkningar och ritualer
Den fiktiva personen i vinjetten ovan lider alltså av OCD – samspel mellan intrusiva och obehagliga tankar samt försök att neutralisera dessa med olika ritualer. Vi lägger märke till att hans ritual är att att skanna sin kropp efter sexuella känslor och impulser i syfte att utvärdera om hans tvångstankar säger någonting om hans sexualitet eller ej. Utifrån detta kan vi anta att personen gör medvetna eller omedvetna tolkningar av sina tvångstankar av typen ”tankar om att förgripa sig på barn kanske betyder att jag vill det” eller ”varför skulle jag få de här tankarna om de inte betydde någonting?” som vi såg i texten. Samspelet mellan tanke, tolkning och ritual kan då ställas upp som:
Tanke: en oönskad tvångstanke om sexuell attraktion till barn kommer.
Tolkning: tanken tolkas som att kunna säga någonting om den egna sexualiteten, vilket blir obehagligt och starkt går emot personens självbild och moral.
Ritual: personen ”skannar kroppen” för att kunna försäkra sig om att tvångstanken inte säger någonting om hans sexualitet. Om ingen sådan känsla förnims kan obehaget sänkas tillfälligt.
Med andra ord presenteras en tanke som genom en tolkning ger upphov till tvivel: ”är jag pedofil?”. Att utföra en ritual blir ett sätt att ta bort tvivlet. Ett problem som då uppstår är att man riskerar att förstärka tolkningen ”tvångstankar säger någonting om mig” eller ”tankar är viktiga att behandla” genom att upprepade gånger försäkra sig om att det inte stämmer. Vissa tankar kan nästan helt sluta ses som tankar och tolkas istället som att kunna säga någonting om verkligheten (detta kallas inom MCT för att ha ”fusionstankar”).
”Allt eller inget”
Förutom den kroppsskannande ritualen i fallet ovan ser vi ett antal andra copingstrategier. Mannen i fallet har både mentala och praktiska undvikandebeteenden vars syfte är att sänka antalet tvångstankar som kommer. Han försöker hålla sitt medvetande upptaget med andra intryck, och specifikt hålla sig ifrån platser där han skulle kunna få tankar på barn. Det hintas också att han försöker att ”trycka bort” tvångstankar om de väl har kommit.
Tar vi ett steg tillbaka och tittar på helheten verkar det alltså som att den fiktiva personen i vinjetten pendlar mellan ett slags ”allt eller inget” – antingen försöker han vara helt fri från tvångstankar, eller så djupdyker han in i tvångstanken för att ta reda på vad den säger. Vissa personer med tvång lägger mycket tid och energi på att antingen försöka hålla sig fria från tvångstankar helt och hållet (genom distraktion/borttryckning) eller att neutralisera det obehag som kommer när tankarna dykt upp (genom djupdykning/ritualer).
Inom MCT arbetar man med att ersätta detta ”allt eller inget” med någonting som kallas losskopplad uppmärksamhet eller detached mindfulness. Förenklat kan man säga att vi övar på att hitta tillbaka till ett slags mellanläge, där man ser tankar, känner eventuellt obehag, men inte försöker att påverka eller göra någonting åt dem. Man försöker med andra ord byta det virrvarr av aktivitet där patienter trycker bort eller ifrågasätter tvångstankar med passivitet och icke-handling. Vill du läsa mer om detached mindfulness finns det mycket mer ingående beskrivet här och här.
Rollen mentala målbilder spelar
Hittills har vi gått igenom hur tankar, tolkningar av tankar, ritualer och borttryckning samverkar i OCD. Innan vi sammanfattar och avslutar behöver vi kort nämna något om begreppet ”mentala mål”. Vi kan anta att mannen i fallet ovan har två övergripande mål:
”Jag får inte ha tvångstankar om barn”
”Jag behöver få svar på frågan ”är jag pedofil eller inte?” om tankarna väl kommer”
Dessa två mål är tydligt kopplade till de begrepp vi gått igenom ovan. Mål 1 informeras av tolkningen att tvångstankar betyder någonting, och leder till strategin ”få bort tankar”. Mål 2 informeras också av tolkningen att tvångstankar betyder någonting, och leder till ritualen där han skannar sina känslor för att utvärdera tankens sanningshalt. Det skulle kunna bli hjälpsamt för den här fiktiva personen att formulera nya mål som inte är lika tydligt kopplade till ohjälpsamma strategier. Låt säga att personen istället hade följande mål.
”Mitt sinne måste inte vara fritt från tvångstankar”
”Jag behöver inte engagera mig i frågan om jag är pedofil eller inte”
Dessa målbilder är mer kompatibla med MCT:s förslag på strategier och leder inte lika tydlig in i det ”allt eller inget”- tänkande vi såg i vinjetten.
Sammanfattning och avslutning - vad gör man åt detta i MCT?
I MCT försöker man, mycket kortfattat, bryta de ohjälpsamma kopplingar mellan tankar, tolkningar, ritualer och mentala mål. Vi arbetar med att:
Synliggöra hur tolkningar av tvångstankar ibland är ett större och mer drivande problem än tvångstankarna själva, och undersöka om dessa tolkningar verkligen stämmer.
Ersätta ritualer och borttryckning (”allt eller inget”-tänkande) med ett slags mellanting där man varken försöker hålla borta eller fördjupa sig i tvångstankar, som kallas losskopplad uppmärksamhet.
Synliggöra och utmana de mentala mål patienten har och försöka skifta till en målbild som lättare leder in till de nya strategier man utforskar i terapin.
Vi hoppas att du som läsare fått med dig nya tankar om hur MCT ser på, och behandlar tvångssyndrom. Finns det tankegångar eller begrepp du vill läsa mer om så skicka gärna ett mail eller använd kontaktformuläret på hemsidan så kanske vi i framtiden kan skriva ett fördjupande blogginlägg om just det.
コメント